keskiviikko 8. kesäkuuta 2011

Mitä tekis?

Vaihtoehdoissa on runsaudenpulaa, mutta luulen, että olen jälleen kerran visuaalisuudenjanoinen. Sitä paitsi Mad Men on testattu ja hyväksi todettu, muut vaihtoehdot isompia kysymysmerkkejä (kyllä, myös Johnny Cash, koska en ole päässyt hänen musiikkiinsa kunnolla koskaan sisälle.)

Lukekaa Nooruskan osuva bloggaus Mad Menin naishahmoista – minä suljen piakkoin sanaisen arkkuni ja siirryn sarjan kakkoskauden pariin. 

Arvata saa, kuinka myöhään tänään valvotaan: yhteen, kahteen vai kolmeen. Taivas ei ole alkanut edes sinertää vielä, joten itseään saa huijata monta tuntia. 

Paha vaan, että lomallakin aamut ovat heräämistä varten.


Vad ska man göra, om man har många timmar för sig själv? Jag menar, att jag inte kommer att somna innan klockan ett, två eller tre. Man får gissa, vilket klockslag är närmaste verkligheten...

Många är alternativen; jag kunde till och med läsa en roman, som jag inte gjort för månader, men jag tror att jag kommer att plocka Mad Men. Serien är absolut den bästa! Ibland tänker jag på karaktärer och deras livsproblem. Är mina problem verkligen mindre än deras? Vad kan man tänka om livstil de har valt? Hur lever man samtidigt i flera verkligheter, såsom seriens huvudkaraktär Don Draper gör. Eller hur är det, om man får nöja sig med hemmafrulivet utan verklig kärlek från sin make. 

De är naturligtvis enbart seriefigurer, men jag älskar att försjunka i deras värld. Och visualitet är det som jag törstar efter just nu det mesta.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti